Rostade jordärtskockor med hasselnötter och granatäpple

En önskelista bara

Semlor. Choklad. Svartrötter. Jordärtskocka. Chevré. Granatäpple. Sol. Harmoni. Välstädat. Tulpaner. Sömn. Energi.

Stavgång i snöstrom

Storm är att ta i. Stavgång i snö. Mycket snö. Jag fick stavar på gamla jobbet och jag har fått stavar på nya jobbet. Bättre stavar. Jag har smygstavat med dem lite, men ikväll var det officiell invigning. Som den nybörjare jag är tänkte jag först gå ut hårt. Fyrtiofem minuter, i rask takt. Men tanken på morgondagen gjorde att jag sansade mig. Premiären tog tjugo minuter. Kändes bra. Det här är rätt taktik.

Just det, det var en sak till. Semla. Idag igen. Hembakt. Och hur god som helst. Jag rekommenderar vänner att bjuda in sig på fika i helgen. Vi har fler i frysen.

När inget annat hjälper

får man ta en rask promenad och sedan gå och lägga sig. Jag har läckt energi som ett såll på sistone. Känt mig slut innan jag har börjat. Jag har ätit enligt konstens alla regler, slappnat av i massagestolen både nu och då och ätit rosenrot varje morgon, men ändå. Har jag saknat kraft.

Det går inte att titta bort längre. Jag måste röra på mig. Motionera. Det handlar om att bryta en ond cirkel nu. Ta sig i kragen. Promenaderna måste ändra karaktär. Från strosande med hund, till power walk. Jag ska göra det nu. Ja, det ska jag.

Friskis och svettis? Nej, det måste ha varit någon annan!

Vi ska laga mat tillsammans

Markus Aujalay och jag. Mitt första (enda) fynd på bokrean är hans kokbok Med mycket grönt. Å ena sidan innehåller den lite väl mycket utfyllnad i form av foton och Marcus filosoferande kring mat. Han använder ord som polare och kör den grabbiga grejen. Säger sig vilja skippa allt hälsosnack och allt GI. Å andra sidan köper jag "Det är gott med grönsaker" rakt av och tycker att A4formatet känns rejält. Och så föll jag för recepten. Så klart.

Rostade jordärtskockor med färska hasselnötter och granatäpple.
Avokadoceviche med vitlöksfrästa gambas.
Svartrötter kokta i rött vin med getost, timjan och honung.

Expert

Quinoa två gånger i helgen. Orginellt. Min quinoapremiär för ett tag sedan var kanske inte jätteupphetsande. Men, skam den som ger sig. I fredags lagade jag quinoa a la Sara Begner och blev förvånad själv, över hur lyckat det blev. Hemligheten verkar ligga i att koka fröna i buljong, och att pressa över citron när det hela är klart. Jag kände mig plötsligt som värsta quinoaexperten och serverade egenkomponerad quinoasallad till laxen igår. Fetaost, romansallad, rödlök och svart quinoa. Bäst hittills. Dock bör följande varningstext bifogas lunchlådor innehållande quinoa: Quinoa fastnar i tänderna. Väldigt!

Uppryckning? Jag vet inte.
Bloggen och jag går inte riktigt ihop just nu. Inget allvarligt. Bara så där.
Jag bloggar lite ändå. Bjuder till.
Kanske lite om mat, eller en bok. Eller något annat. Våren, till exempel.

Paus

Pausmusik just nu: A Camp, Anna Ternheim och de allt för sällan spelade mästarna U2. 1987 hade de ett bra år (det bästa?) och ikväll lyssnar jag på Running to stand still. Finns på samma skiva som världens bästa låt någonsin: With or whitout you.

Fredagsstudent

Idag är jag otroligt mycket student. Jag pluggar på biblioteket, utan dottern, och undrar om det blir konstigt om jag fortsätter vara student även när jag kliver in på jobbet efter lunch. Jag känner ingen brådska att bli något annat just nu. Jag stör mig på jobbkavajen som egentligen borde ha varit en stickad kofta idag. Både med tanke på studerandet och med tanke på temperaturen. Måste komma ihåg det nästa fredag.

Och vinnaren är ...

... jag! Förkylningen hukade och vände om med hängande huvud. Besegrad. En timmes extra sömn i helgen och segern var min. Nu kommer snart nätkursen som jag lovade dig: Hur man lurar en förkylning Anmäl dig redan idag.

Ikväll är jag student igen och väger ord på guldvåg, svär över hur kort en A4-sida är och undrar vad som är essenssen i det jag försöker skriva.

Och så äter jag, hör nu här, kanelbullar. På en tisdag. Det är en sån tid. Tydligen.

S som i soppa

Igår kokade jag soppa igen. Rödbetssoppa, med mer morötter än rödbetor. Vi hade nämligen inte så mycket rödbetor som jag trodde. Smaken blev följdaktligen något sötare än den brukar. Men jag smulade i fetaost vid serveringen och sältan balanserade upp smaken på ett finfint sätt. Skönt med soppa efter helgens stora baluns. Vi har firat svägerskan som har fyllt trettio och det var sannerligen ingen som gick hungrig från svärmors buffé.

Och om du undrar: Jag har biljetter till Ullevi den 9 augusti. Det har jag. :)

Lite gnällig, redan

Jag har en deadline idag. Studenten i mig alltså, har en uppgift som ska vara klar idag. Det känns så där. Min kropp önskar vila och kanske en alvedon. Men så blir det inte. Och kom ihåg, jag är faktiskt bara förkyld. Sluta gnäll, eller hur? (Du vet vad som händer när jag blir gnällig. Marsch upp i stolen!)

Jag ska jobba idag också.

Och ta emot mycket långväga, och efterlängtat besök.

Det är fredag. Härligt!

Knådad maskinellt

På mitt nya jobb finns ett vilrum. Och i vilrummet finns en massagestol, en filt och en cd-spelare med avslappningsövningar till lugn musik. Det är sant. Jag upptäckte det idag, och bestämde mig genast för att prova. Så, femton väl investerade minutrar av min lunch, tillbringade jag i massagestolen. Och jag är övertygad om att det var det som gjorde att jag klarade dagen. För förkylningen sätter verkligen hårt mot hårt nu, och det vore synd att kalla mig pigg och fräsch. Jag funderar på de där bären, som Anna beställde. Visst innehöll de en himla massa antioxidanter?

Jag förstår att jag inte kan flytta mitt kontor upp till vilrummet, det vore ju jättekonstigt. Men jag kommer att återvända dit ofta. Vid minsta gnällighet. Jag lovar.

Viktigt men också inte

Förkylningen har kontrat och jag känner mig inte lika säker på att vinna den här matchen. Jag byter taktik och tror att det bästa knepet nu helt enkelt är vila. Vila och värme. Ulltofflor och fleecetröja på, och den obligatoriska tekoppen. I handen.

Funderar på fenomenet att ta sitt jobbjag på alldeles för stort allvar. Det är lätt att få för sig att den jobbande delen av ens person är väldigt viktig. Att jobbet är kolossalt betydelsefullt. Vilket det också är, på många sätt. Och på många sätt inte alls.

Det senare glöms bort i vardagen. Idag försöker jag ta flera steg i en annan riktning, för att sedan kunna vända mig om och på avstånd titta på saker och ting. Jag hoppas kunna göra bilden klarare på så sätt. Det blir så suddigt när man trycker näsan mot tv-skärmen.

Förkylningen och jag har gått en första rond och jag ropar inte hej, men jag känner mig segerviss. Om jag vinner den här matchen kan jag ge dig en nätkurs i Hur man lurar en förkylning. Den som känner mig kan invända att hypokondri är en av mina finesser, och att jag kanske i själva verket inte alls är på väg att bli förkyld. På det blir jag tvungen att svara: förvisso. Men, ändå.

Dagen idag började på ett efterlängtat sätt. När jag gick till jobbet ljusnade det. Det gav morgonen ett speciellt skimmer. Skimret försvann spårlöst när jag kom till jobbet och fick börja dagen med att brottas med en kopieringsapparat. Men, ändå.

Ikväll lyssnar jag på A Camp Colonia och håller med alla om att Nina Persson är både snygg och bra. Kan jag också ha en sån håraccessoar som hon hade i Skavlan?

På begäran

Maria ber om receptet på söndagssoppan, eller grönsakssoppa med räkor, som den heter i orginal. Här kommer den:

Koka 5 dl vatten med en grönsaksbuljongtärning (och du vet vad jag har sagt: inget E621!). Lägg i 2 dl hackad broccoli, 1 dl slantade morötter, 1/2 dl hackad lök, 2 dl strimlad vitkål och ett par bollar frusen, hel spenat. Puttra i cirka 8 minuter. Om du, som jag, gillar släta soppor bäst, mixar du soppan nu. Smaka sedan av med 2 msk creme fraiche, 1 tsk vitlökspulver, havssalt och peppar. Lägg i skalade räkor efter behag och 1 dl fint hackad tomat. Servera!

Recept ur Sannas matbok av Sanna Ehdin.

Kanelbullar och soppa

Jag bakade kanelbullar igår och sen fick jag ont i halsen. Jag vet inte om det hänger ihop, men så var det. Jag motade nyss iväg en förkylning och kör med samma mynt den här gången. Vi få se vem som vinner. Jag har en helt rockärm full med knep, en del mer jordnära än andra.

Kanelbullarna var precis hur goda som helst och det var lördag, nån slags fridag. Alltså åt jag många kanelbullar. Väldigt många. Ingen minns när jag bakade bullar sist, och kanske är det lika länge till nästa bak. Påminn mig gärna, när det händer, att jag vill prova att fylla bullarna med bär. Så där som min bäst bakande kompis gjorde. Det är också jättegott!

Redan nästa helg kan du påminna mig om en annan sak. Soppa är den perfekta söndagslunchen. Soppa är otroligt gott och bra för kroppen. Idag gjorde jag en grön soppa med räkor i och kände mig väldigt anti-inflammatorisk. Skönt för sandpapperhalsen också.