Jag får ta på mig det

Jag har sovit illa. Sonens hosta måste övervakas nattetid. Så att den inte övergår i krupp. I natt var det jag som hade hostjour. Jag fick sova i sonens rum i en helt vanlig säng. Borde ha gått jättebra. Men jag är för stor för helt vanliga sängar nu. Och för varm för duntäcken. Och för orolig för hostande söner. Jag har vaknat 100 gånger. Minst. Sonen har sovit gott och inte hostat särskilt mycket. Så min dåliga natt får jag ansvara för helt själv. Jobbigt.

Dålig frukt

Igår skulle jag göra fruktsallad till den krasslige sonen. Vi hade tre äpplen på fruktfatet. De såg sådär härligt goda ut som svenska höstäpplen gör. Röda och inte allt för stora. Jag skalade först ett och upptäckte att det var helt brunt innanför skalet. Kastade bort det och tog ett nytt. Samma sak. Tog det sista äpplet och upptäcker samma sak igen. Lyckades rädda ungerfär halva.

Nu sitter jag här med några plommon som jag köpte på lunchen för att dämpa sötsuget och pigga upp eftermiddagen vid skrivbordet. De är också dåliga innanför sitt glänsande skal. Jag tycker det är vidrigt. Jag blir förbannad. Jag önskar att jag hade obegränsat med pengar och kunde handla all frukt och alla grönsaker från ekologiska odlingar.

Är det någon som minns en debatt för något år sedan om besprutning av frukt med ett speciellt medel som ansågs kunna leda till just detta: skinande vackra skal på frukten, trots att den i själva verket är så gammal att den har börjat ruttna inifrån? Jag ska forska mer i ämnet!

Det var det här jag tänkte på. Är det en debatt som helt har dött eller är det någon som vet något nytt?

VAB

Sonen fick gå till dagis imorse. Han var mycket piggare, tyckte vi. Efter ett par timmar fick maken hämta en kraschad liten kille. Nu blir det Barnkanalen och soffmys hela eftermiddagen. Och förhandling mellan maken och mig ikväll. Om morgondagen. Sonen ska vara hemma, det är vi överens om. Det är en bra början i alla fall. Jag är hemma i eftermiddag. Hoppas det ökar mina chanser att kunna jobba i morgon förmiddag.

Att vara i nuet

Pratade med vännerna om Mindfulness i veckan. Kände att jag har glömt bort att det är något som ligger högt på min Saker att lära mig mer om lista. Mindfulness, som kallas medveten närvaro på svenska, är förmågan att vara i nuet. De som är duktiga på det vittnar om hur det hjälper dem att hantera stress och problem på ett alldeles fantastiskt sätt. Två svenska namn som återkommer ofta i sammanhanget är Åsa Nilsonne och Ola Schenström. Internationellt finns det säkert många gurus. Jag blev charmad (via tvskärmen) av Jon Kabat-Zinn, och skulle inte tveka en sekund om jag fick möjlighet att höra honom föreläsa.

Jag har ingen bra länk till Jon Kabat Zinn, men här är en av hans böcker. Var du än går är du där. Jag rekommenderar den varmt. Och här är en artikel ur SvD där Ola Schenström berättar mer om Minfulness.

Kvart över fem

är för tidigt. Jag säger det högt, med eftertryck, så att även den lilla vännen i magen hör: Det är för tidigt att vakna kvart över fem.

Försöker ta det med ro, att snart kan vakna för tidigt innebära klockslag som just nu inte ens känns fysiskt möjliga. Försöker ta det med ro. Gaaah!

Otakt

Jag är i otakt med mig själv. Måste försöka hitta den rätta rytmen igen. Jag ska ägna dagen åt att fengshuia här hemma. Efter eget huvud alltså. Jag har faktiskt lånat en alldeles ny Feng Shui bok på biblioteket och tänker börja läsa den när jag är klar med Slow. (Borde kanske uppdatera bilden till vänster.) Men till dess får jag gå på instinkt.

Igår konsumerade jag. Ett halsband och två par strumpbyxor. Hur var det nu? En sak in - två saker ut. Det blir sex saker som ska flytta ut idag. Eller fem. En flyttade i morse - till soppåsen. Någon slags håraccessoar som ingen vet varför jag köpte för många år sedan. Aldrig använd var den. Vansinnigt.

Jag är fortfarande här...

Det var inte igår som jag skrev på bloggen! Jag har varit så fasligt trött. Jag trodde det var kört för min del. På energifronten alltså. Trodde jag skulle måste tillbringa den sista tiden i välsignat tillstånd under täcket. Men hör och häpna, idag fick jag ny energi. Varifrån kom den? Är det någon som har skickat den till mig? Hoppas den räcker oktober ut i sådana fall. Jag behöver vara i toppform i slutet av oktober...

Annars:

• Jag försöker lära mig Facebook. För att se om jag behöver det. Är skeptisk.
• Jag drömmer om nya kläder. Utstyrslar som innehåller midja. Och så ett par varmfodrade stövlar i skinn. Utan svullna vader i.
• Jag jobbar. Fortfarande. Och idag gjorde jag stundtals ett bra jobb.
• Jag försöker röra på mig. Svårigheten ligger i att hitta ett sätt att göra det utan att någon av alla krämpor blir för påtaglig.
• Jag unnar mig massage. Och är en syn för gudarna när jag ligger över en stor boll och massören försöker göra sitt jobb.
• Jag går hemifrån ibland, för att maken och sonen ska slippa mina utbrott. Stackars!
• Jag försöker äta mycket trots att det bara får plats lite.
• Jag får färre och färre plagg att välja mellan i garderoben. Dag för dag.
• Jag har inte rensat ut något på ett par veckor. Men jag vet några saker som ligger risigt till.
• Jag har min systers bildutmaning kvar den här veckan. Vet inte vad jag ska hitta på.

Tema GRÖN eller Sara skriver goes modeblogg

En dag försent. Jag vet. Jag är långsam för tillfället. Mycket. Min syster har valt tema grön för den här veckan. Jag kom inte på någonting som var grönt som jag kunde fota. Men så på lunchen, när jag gick till ICA, slog det mig att jag hade gröna ben idag. Förra veckan hade jag blåa ben en dag och då kände jag mig som en smurf. Det tänkte jag på när jag gick över parkeringen. Då slog det mig plötsligt vem jag såg ut som idag...

Chokladen - bilden

Chokladen

Ett snabbt inlägg bara, om chokladen. Den som kollegan sa att jag bara måste prova. Det är Lindts chokladkulor, den svarta påsen, med 60% kakao, vi pratar om. Har en bild, men ingen sladd just nu. Kanske senare.

Kulorna ska, allt enligt kollegan, serveras rumstempererade, för att få rätt konsistens på "fyllningen". Jag gjorde som hon sa. Givetvis. Och här kommer omdömet.

Fantastiskt goda. Härlig konsistens. Stora. Mäktiga. Jag, som är en mörkchokladälskare, skulle i och för sig gärna prova samma kulor med 70% kakao. (Förmodligen läses min blogg av en och annan produktutvecklare på Lindt.)

En sak är viktig bara: Fem kulor samma eftermiddag och kväll är för många. För en kvinna. Inte för en man. Det är de testresultat vi har fått fram i den här familjen.

Äta gott och nyttigt

Jag läser innehållsförteckningar på livsmedelsförpackningar. Som Anna Skipper. Hon förstår kanske allt hon läser. Det gör inte jag, men jag tittar bland annat efter transfetter, glutamat och sötningsmedel som är sådant som jag inte vill ha i mat. Nu måste jag lära mig mer eftersom tidiningarna igår uppmärksammade oss på andra tveksamma tillsatser i mat. Kolla DN.

Att godis innehåller saker som svårligen kan benämnas som naturliga och nyttiga är inte särskilt svårt att förstå. Om man har reflekterat över godis utseende, konsistens och smak någon gång bör man inte bli chockad. Jag tror att det är mest hälsosamt att äta naturlig mat för människor (och djur). Halvfabrikat är alltid ett sämre alternativ. Men vardagen innehåller mycket och ibland (ofta) måste maten stå på bordet snabbt. Jag försöker hitta halvfabrikat som inte innehåller skräp. Att det kommer fler och fler ekologiska produkter är bra eftersom reglerna för ekologisk mat är mycket hårdare, när det gäller konstiga tillsatser. Kolla den här artikeln. Det är inte helt lätt att servera nyttigheter varje dag, men det räcker nog om det blir för det mesta.

I helgen ska jag äta:

• Mörka chokladkulor som bästa kollegan har sagt att jag bara måste prova.
• Massor av smarrig frukt. Till exempel ananas och vindruvor som maken har köp hem.
• Smaskigt fika. Sonen och jag har ett mindre lördagskonditori. Den här veckan kanske vi gör chokladbollar, igen, eller de här. Fyllningen ser hur god ut som helst. Jag har ett recept på en nektarinpaj också, som jag har varit sugen på länge. Den är ett tredje alternativ.
• Det finns också en annan risk. Om vi skulle få för oss att åka till soptippen, det skulle behövas, så passerar vi en godisbutik. Maken kommer att stanna bilen, gå in och komma ut med en rejäl godispåse. Och vi pratar inte om något naturgodis nu. Då kan det hända att jag måste smaka. Om inte annat för att inte maken ska få i sig alla farligheterna själv. Det är inte alls säkert att det blir så. Men risken finns.

Tema RÖD

Min syster utmanar mig i temat färger. (Som hon själv skriver i sin blogg, hon är förskollärare!) Den här veckan är temat röd. Min bild, ovan, visar det som jag berättade för ett par kompisar häromdan. Garderoben är sorterad efter färg. Och vilka färger sen: vitt, svart, grått och så längst ut: den röda klänningen!

Det välorganiserade

Ett mammasammanbrott, en hjärnskakning och en stressad pappa senare är så garderoberna på plats. Fantastiskt är bara förnamnet. Nu kommer det att bli ordning. På allvar. Det känns som: Äntligen!

Jag ska bara handla lite mat nu, laga middag, klippa mig, äta middag, rasta hunden och lägga sonen. Sen ska jag börja lägga saker på plats. Saker och kläder som ska vara kvar. (Det finns sådana också). Som jag tycker om och behöver.

Snart omnämns mitt hem som Det Välorganiserade. Ljuva tanke!

Jag måste få köpa något

Jag hade ett otroligt köpsug på förmiddagen idag. Det kändes som att det var en sådan lördag när man går stadens lilla gågata fram och fyndar ett och annat. Smått och gott. Som att höstens antågande betyder att jag måste köpa en ny topp i plommonnyans, en handväska i höstbrunt eller ett par stickade knästrumpor i svart akryl. Det kändes så. Verkligen.

Det fanns inget egentligt köpbehov utan endast detta farliga sug. Jag kände mig dock stark i sinnet och inte beredd att ge efter. Inga nya saker skulle flytta in idag. Heller. Bara ut. Jag surfade lite i nätbutiker för att bli av med det värsta. Utan att klicka hem något förstås. Sedan begav jag mig till biblioteket.

Det gör jag alltför sällan. Idag var det lugnt och fridfullt i stadens härliga bibliotek. Maken vittnade om att de centralare gatorna var välbesökta. Men i biblioteket rådde lugnet. Jag lånade tre böcker och satt en lång, lång stund för mig själv och läste senaste numret av Femina. Helt underbart.

Familjen slöt sedan upp och vi lunchfikade tillsammans. Eftermiddagen ägnades åt att baka äppelmuffins och givetvis rensa ut lite saker. Makens kläder den här gången. Alltså han rensade och jag njöt. Energierna flödar lite varstans i det här hemmet nu.

Tyvärr måste jag meddela att morgondagen kommer att innebära viss konsumtion. Nya saker kommer att flytta in. Det rör sig i första hand om två garderober, som ska införskaffas i konsumtionens högborg. Den Stora Blåa. Jag ska inte följa med. Inte sonen heller. Vi har lärt oss läxan...

Frost

I natt har det nog varit frost. Det ser ut så på grannarnas tak. Sonen och jag är uppe sedan en timme tillbaka. Jag har läst tidningen och ätit frukost. Sonen har ätit frukost och tittat på Dora, Postis Per och nu Elias. Jag tänker göra mig en kopp té strax. Inte helt fel lördagmorgon alltså.

Något helt annat: Ibland funderar jag på att vi inte reagerar mer än vi gör på klimathotet. Det blir allt varmare. Men om det vore tvärtom, att det blev allt kallare i samma takt. Skulle vi agera då? Snabbare. Skulle vi kräva mer av våra politiker? Kyla hotar mer än värme. Vi kanske vaggar in oss i en härlig bild av att hemorten kommer att likna chartersemesterns grekiska ö i framtiden. Inte direkt hela sanningen i så fall.

God morgon!