Vinst, igen!

Maken har vunnit i konstförenings lotteri i år igen. Det är ju fantastiskt. Som konstansvarig i familjen får jag välja vinst. Han har nummer nio. Det betyder att det är åtta konstintresserade som ska välja före mig. Måtte de välja fel!

Spännande, spännande...

Nummer fem: spara energi

Följande åtgärder har vidtagits:

• All elektrisk apparatur, så som lampor, tvapparater, stereoanläggningar och datorer, stängs av när de inte används. (Ganska vanligt förekommande fenomen!) Nytt är att det pågår en ständig jakt efter apparater som står på i onödan. Vi har också kopplat in en gemensam strömbrytare till tvbänken som gör det lätt att slå av sånt som annars står i stand-byläge. Funkar begränsat bra, eftersom datagrejerna vill stå på jämt.
• Vanliga glödlampor har bytts mot lågernergilampor. Men inte i en tillfredställande takt. Imorgon är det jag som inhandlar några till.
• En ny tvättmaskin har införskaffats. Den har flera fördelar. Framförallt att den rymmer mycket mer tvätt än den gamla, som var extremt liten, och att den har ett bra, energisnålt program.
• Vi väljer lägre tvätt- och disktemperaturer än tidigare.

Vad är det jag har glömt? Ge mig tips, idéer och inspiration! (Det senare uttalas med fördel på en jobbig Sundsvallsdialekt!)

Bilen, latmasken och tidsoptimisten

4. Köra bil mindre. Här har det gått upp och ner. Detta kräver att jag offrar något. Snabba turer ner till stan, i en varm bil, när det är kallt ute. t. ex. Jag har kommit fram till att mitt största problem när det gäller att köra bil mindre, är att jag lever så onödigt stressigt. Mitt liv behöver inte alls vara stressigt, jag har vidtagit åtgärder för att det inte ska vara det, men jag har en bit kvar, till ett lugnare tempo.

Jag tar oftast bilen för att jag tycker mig vinna tid. Men vad är det jag skyndar till? Bättre planering, färre punkter på programmet och fler promenader skulle verkligen inte vara en negativ utveckling för mig. Jag har i alla fall lyckats skaffa mig ett otroligt dåligt "köra-bil-samvete". Jag kör inte bil en enda gång utan att riktigt känna hur jag spyr ut koldioxid. Men vad hjälper det? När jag inte handlar därefter?

I mitt yrke vet jag att det är viktigt att man inte bara ger negativ kritik, utan avslutar med något positivt, hoppingivande. Därför avslutar jag med: Jag kör faktiskt bil mer sällan nu än innan. Det gör jag.

Kvartalsrapport

Det är drygt tre månader sedan jag började blogga. Då är det väl dags att avlägga en kvartalsrapport? För att kunna göra det vill jag aktualisera listan som jag skrev i bloggens begynnelse. Listan över hur jag ska bli en ekologisk medborgare. Eller som vi numera säger: en planetista.

1. Skaffa kompost.
2. Börja sopsortera bättre.
3. Minska konsumtionen. Färre saker = större lycka?
4. Köra mindre bil.
5. Minska elförbrukningen.
6. Skänka bort saker vi inte behöver – inte kasta dem!
7. Handla mer second hand.
8. Stödja miljöorganisationer.
9. Städa miljövänligt.
10. Använda mindre vatten.
11. Säga nej till reklam.
12. Välja ekologiska produkter.
13. Kolla lufttrycket i bildäcken.
14. Undvik produkter med onödiga förpackningar.
15. Plantera träd!

Jag ska gå igenom listan och helt sanningsenligt tala om hur det går. Men jag måste få ta det lite successivt. Sonens tålamod är redan hårt prövat!

1. Vi har inte skaffat kompost, än.
2. Vi har förbättrat vår sopsortering från väldigt bristfällig till omfattande. Men vi kan bli ännu bättre. I badrummet slängs en del tomma schampoflaskor fortfarande i soporna.
3. När det gäller konsumtionen är det svårt att veta hur det har gått. Det går inte att utläsa något i plånboken i alla fall. Men jag har försökt att prioritera bra kvalitet som har kostat lite mer. Efter att ha läst om andras nollkonsumtion, förstår jag att jag har mycket kvar att lära...

Har du gjort några förändringar för att du har fått dåligt miljösamvete?

Helgen hittills

En chokladkaka.

Ett misslyckat heminredningsprojekt. Prata inte om det, jag grämer mig så.

En sovmorgon.

En röst på Caroline af Ugglas.

En storhandling.

Ett telefonsamtal med lillasyster.

Jag ser

Nya glasögon är införskaffade. Inte alls sådana som jag gav mig ut på jakt efter. Men det var innan jag visste att jag är så speciell.

Att jag har för smalt ansikte, för smal näsa och så det värsta av allt (men det visste jag redan), är nickelallergiker. Nu har jag ett par mycket diskreta glasögon i en färg som jag gillar. Det är underbart att se igen. Två månaders kisande är över.

Ikväll bakar maken scones, (han är äntligen sig själv igen, efter en vecka i sjuksängen.) och jag funderar på att rädda världen. Vad tror du om kampanjen Rädda Världen?

Köpstopp

Jag läser om köpstopp på bloggen Köpstopp och märker hur många människor de finns som går mot strömmen. Det känns hoppfullt att läsa om människor som inte konsumerar, som säljer eller ger bort 7 saker varje vecka och som har loppmarknader där allt kostar gratis!

För hur man än vänder och vrider på miljöproblemen, så kommer man till en punkt när man måste fundera över sin egen del. Det krävs politiska beslut på internationell nivå, absolut. Annars klarar vi det inte. Men för att sådana beslut ska fattas krävs en medvetenhet hos dig och mig.

Om man gör så här då?

Apropå att minska sin konsumtion. Inte vara ett konsumtionsmonster.

Om jag skriver upp allt jag anser mig behöva köpa. Inte mat. Allt annat. Och så får jag bara köpa hälften av det. Då kommer jag dels från impulsköpen, dels måste jag prioritera. Eller jag vet inte!

Hmm, då skulle jag behöva köpa ett litet block att skriva upp allt jag behöver köpa i...

Jag tror vi behöver göra mer än så

Miljö. Dags att skriva om detta viktiga ämne igen. Statsministern lutar sig tillbaka, trygg i sin förvissning om att Sverige har minskat sina utsläpp mer än nog. Så är inte fallet läser jag i dagens DN, och blir givetvis förbaskad.

Tre professorer konstaterar att det är en myt att Sverige har minskat utsläppen av växthusgaser. De kritiserar Reinfeldt för att han hänvisar till att andra länder måste minska sina utsläpp och för att han menar att i Sverige räcker det med att vi köper lite kravodlat och byter en glödlampa nu och då.

Och visst känns det lite konstigt. Att det inte krävs större förändringar i vår dagliga livsföring än så. När vi i Sverige lever som om vi hade sex jordklot.

Agnetas klänningar

På nästa galamiddag vill jag bära någon av Agnetas gamla avlagda. De är fantastiskt vackra. Utom den vita. Med skärpet.

Nyöppning. I Nya lokaler.

Välkommen! Jag börjar om här. Det är samma blogg, men i nya kläder. Den här är snyggare, eller hur? Jag hoppas jag kan lära mig mer om hur man ger bloggen ett eget utseende. Jag uppmanar vänner med kunskaper kring detta att höra av sig. Jag byter en kvällskurs mot en middag! Minst.

Jag hoppas också att det är lättare att kommentera på den här bloggen. Prova direkt vet jag! Jag väntar på din kommentar.