Det är bråda decemberdagar nu. Klappar ska inhandlas och slås in. Betyg ska sättas, kakor ska bakas, hem ska pyntas och liv ska levas.
Nära och kära efterfrågar önskelistor från barnen. Och önskelistor skrivs. Dottern önskar sig allt, högt och lågt, stort och smått. Sonen önskar sig lego. Jag tror att ordet lego är synonymt med ordet önskan för honom. När önskelistorna är klara är det min uppgift att berätta vad som egentligen behövs. Barnen önskar och jag beskriver behoven. Jag pratar om praktiska saker, kläder, skidor, hjälmar och så.
Och så i hemlighet filar jag på min egen önskelista. Den påminner inte om sonens. Mer om dotterns. Dyrt och billigt. Praktiskt och opraktiskt. Men ingen har ringt och frågat efter den än. Faktiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
tycker om att du skriver i din blogg igen! Kram!
Jag ycker också om när du skriver, för du har så sällsamt vacker klang när du blandar dina ord. Som en älv som nynnar den vackraste sången... skriv mer snälla du:) kram
Hej! Vad roligt att ni läser. Oväntat och kul. Bäst jag skärper till mig. Host och harkel. Jag ska se om jag kan damma av tangetbordet! Kramar! :)
Skicka en kommentar