Att ta en paus, vilken lyx. Att vara, som jag är nu, i någon slags icketid, mellan stora händelser, när det inte händer någonting - är märkligt, ovant och väldigt skönt. Jag kan inte själv påverka hur lång min paus blir. Kanske slutar den idag. Kanske får jag pausa ett par veckor till. Ingen förväntar sig något av mig. Eller tvärtom, alla förväntar sig något stort av mig: ett barn. Det beror på hur man ser det.Paustiden har inneburit att jag har hunnit ifatt mig själv på ett sätt som jag inte har gjort på länge. Jag rår om mig själv några timmar flera dagar i veckan. Det har varit otroligt värdefullt. Jag ska minnas kraften och energin som finns i en paus framöver. När bebislivet sköljer över mig med full kraft.
3 kommentarer:
Låter som något vi alla behöver ibland då och då. Blir du rastlös och vill hooka upp på något nytt så testa att bli en fejsbookare. Jag har inte avgjort än om jag är biten eller inte. För min egen skull hoppas jag på det sistnämnda.
Jag har testat facebook ett tag nu och jag är ingen fanatiker, om jag säger så. Syftet är fortfarande lite diffust!
Håller med. Lite kul att "se" gamla kompisar dyka upp här och var men å andra sidan verkar mejlen funka lika bra för min del. Krävs liksom en hel del engagemang med bilder och grejer. Får se vart det barkar. Kanske blir som golf till slut. Man ställer väckarklockan (ha ha som att det skulle behövas just nu) på fyra för att fejsbooka innan familjen vaknar...
Skicka en kommentar