Rom: slutet

Jag sammanfattar resten av Rom. Vi kan ju inte älta det här på bloggen hur länge som helst.

Söndag morgon: Ont i hela kroppen. Ställer in besök i Pantheon. Vännerna beger sig dit och vi flanerar mot Fontana di trevi.

Fontana di trevi: Mycket vacker.

Spanska trappan: Väldigt mycket folk. Varmt.

På ett litet café: Mest skrattframkallande händelsen på hela resan. Maken och vänninan beställer en Latte. I en diskussion med kyparen kommer de överrens om att det är en Latte Bianco de vill ha. Vi väntar länge på vår beställning men till slut får de varsitt glas varm mjölk! Skrattattack.

Shopping: inte så lyckad. Söndag. Dåligt förberedd. Hittade en affär som jag hade sökt bredvid hotellet på måndag morgon, när vi skulle åka hem. Hann inte gå in. Sånt får inte hända. Köpte i alla fall lite italienska kläder till sonen. (En t-shirt och ett par kalsonger!) Och ett halsband till mig själv i desperation på Arlanda.

Godaste maten: Under shoppingeftermiddagen med vänninan. Pasta med sås innehållande champinjoner. Gudomligt gott. Ett glas vin till och det hade varit en tiopoängare. Det blir det nästa gång.

Flyget hem: Ingen bra start. Planen lyfte i någon slags kö från Roms flygplats. Piloten hade lovat att det skulle gå smooth. Inga luftgropar. Och så drar planet framför upp en virvel som vi flyger in i. Jag trodde att det var en svan som hade flugit in i motorn. Minst. Flygrädsla 8. Sjönk något när piloten förklarade vad det var. Men det gjorde han först efter en halvtimme. Mitt förtroende för Lufthansa och deras ostmackor med äcklig chokladkaka till hade redan fått sig en knäck. (Flyga med en död svan i motorn. Vad tänker de på?) Sista flyget mellan Munchen och Stockholm blev lidande av svanincidenten, ok viveln, och jag kunde aldrig slappna av helt.

X2000: Tack gode gud att vi är på marken.

Rom: fem av fem möjliga. Staden, vädret, vännerna, maten och maken förstås, allt var toppen. Det gör vi om!