Det är det här med motionen. Som jag behöver. Men som inte finns i mitt liv. Nu. Det skulle promeneras. Det var bestämt. En halvtimme flera kvällar i veckan. Det är vad jag behöver. Men inte gör.
Nytt grepp: Morgonen. Promenad på morgonen. På våren är det alldeles underbart. Rensande. Klargörande. Allt det där.
Jag provade. Stavarna och jag. Och ipoden. Imorse. Ångande fram. Bredvid havet. Tankarna som mest besvärar annars, med sin intesitet och komplexitet, lättade och flög högt och obesvärade ovanför mig. Kroppen, däremot, protesterade. Och vem kan klandra den? Någon har låtit den förfalla, den behöver renoveras, inifrån och ut. Jag ska göra det. På morgnarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar