Jag är bara tvungen att börja med sovrumsgolvet. Jag hoppas bilden gör det rättvisa. Det är verkligen riktigt fult. När vi flyttade in i radhuset, var vårt sovrum tapetserat i en nittiotalsgul tapet, eventuellt med en riktigt ful bård på. Jag minns inte riktigt eftersom jag beordrade min man att tapetsera över den innan vi flyttade in.Det gjorde han. Men golvet skulle vi ta sen. Jag hade nämligen upptäckt att under den här fruktansvärda, kräksfärgade plastmattan låg ett trägolv. Och bara väntade. Och väntade. Och väntade.
Trägolvet ligger kvar. Med kräksmattan ovanpå. Men så har vi också nyss flyttat in. För sex år sedan. Jag gissar att varje avsnitt i den här miniserien kommer att sluta så här: Varför?
4 kommentarer:
Ha ha! Kan inte du/ni göra ett studiebesök i mitt råttbo här i Sthlm? Hela lägenheten skulle platsa under epitetet "riktigt fult" (och dessutom riktigt skitig). Johnny och Mattias var är ni??!!
Om serien blir en succé funderar jag på en uppföljare: Riktigt fult hemma hos andra. Maken tror dock att den kan innebära problem. Han tror att människor kan bli ledsna om jag erbjuder dem att vara med i den serien. Jag tror han har rätt.
Jag blir inte ledsen om jag får vara med. Och vad gäller mattan säger jag bara, bättre sent än aldrig...
Ida: Jag kanske kan göra den serien än då alltså. Men har du något riktigt fult?
Vad det gäller mattan börjar jag frukta att ALDRIG går segrande ur striden.
Skicka en kommentar