Inte tillräckligt

Qi gong återträff tre veckor senare. Och bakläxa. Både rörande hur ofta jag har qi gongat och vad jag har ätit till frukost. Youghurt är ju så gott. Och blåbär.

Bättring. Lovade jag Mästaren! Och mig själv.

En programpunkt har utgått

Obs! Ingen fredagsstädning idag. All dammtorkning utgår. Tid och energi läggs i stället på barn, mat och en byrå som vill bli målad.

Låt oss söka såpadoft någon annanstans.

Först såg det ut som om dagens utflykt till havet också skulle utgå. Vinden skrämde oss i morse. Men efter lunch mojnade den, och vi vågade oss iväg. Vågorna dundrade in mot stranden. Det rådde inga tvivel om att naturen är stark. Och vacker.

Tittar man noga på bilden kan man se en av fyra surfare som delade stranden med oss. Eller rättare sagt, vi höll oss på stranden, och de höll sig i vattnet. Även på långt håll anade man att de måste ha älskat vågorna idag.

Men jag försöker i alla fall. Tänker att jag ska, om inte annat!

Uppryckningen går sådär. Jag kom inte iväg på jympa idag heller. Familjeschemat är tight och ingen tid blev över för mammans jympa. Jag lät själv bli att boka barnvakt. Så det är inge synd om mig. Men ändå. Som vi brukar säga.

Jag tog en rask tjugominuters promenad i stället. Utan musik i öronen och utan hundkoppel i handen. Ovant. Hunden sover borta och jag får svänga med båda armarna.

November är i antågande och mörkret är svårt att glädjas åt. Men, om du tänker så här: novembermörkret ger en unik möjlighet att se vilka köksluckor dina grannar har. Visst känns det lite bättre då? Jag spinkade lite på min promenad i kväll och funderade kring heminredning och lycka. Hur hänger de ihop? Egentligen?

Jag har kommit av mig

Bloggen slumrar. Jag med. Träningen känns avlägsen. Chokladen desto vanligare. Vad är det här? Nu behövs en uppryckning. Jag tror allt började förra måndagen, när dottern lyckades öppna en färgburk som någon (jag) hade ställt på sovrumsgolvet. Vilken röra! Men nu kan jag inte skylla på det längre. Nu måste jag rycka upp mig. Nu. Eller i morgon!

Och så något gott

Tigerkaka. Som make och son bakat tillsammans. Det är gott det. Klockan två på lördagen. Tillsammans med en kopp te. Strax efter en cykeltur i höstsol.

Och nu chokladnötter.

Tight schema

Fredagsstädning och qigongträning. Så måste det bli. Och allt det andra. Innan sonen kommer hem tidigt från dagis. Städningen först, när dottern är vaken och träningen sen, när hon sover. Bara att sätta igång. Men först en kopp té och en skorpa.

Och så tittar vi in hos otroliga Benita, som jag hittade via Kajsa. Hon kan städa hon!

Back on track

Aaah. Jag har jympat. Även om förkylningen fortfarande hörs, så känns den inte. Däremot höll jag på att tappa känslan av att jag är En sån som går på Friskis. Därför var det extra viktigt att jag kom iväg i kväll. Och det gjorde jag. Bra gjort!

Hur går det med qi-gongträningen då? Jo, det går. Inte idag. Men måndag, tisdag och onsdag. När dottern sover. Det känns nytt och ovant. Det finns ett mentalt motstånd som jag måste övervinna. Det finns en stress som bottnar i frågan om det inte finns något viktigare, roligare, smartare som jag kan göra med tiden i stället. Men jag försöker att, i sann mindfulnessanda, låta de tankarna komma, och gå.

Vi får se vad som vinner i morgon: qi-gongträningen eller fredagsstädningen.

Kavosun

Märket på tandläkarens lampa. Det står alldeles i mitten av lampan. Jag stirrar på det. Märket. Jag stirrar på lysröret i taket. På locket till något som måste vara en ventilationsväg i taket. Som är målat i en turkosgrön färg. Samma färg som fondväggen rakt framför mig. Märkligt. Att måla ett plastlock i taket i samma färg.

Jag undrar om han är nöjd med sitt jobb. Tandläkaren. Jag undrar utan att titta på honom, trots att jag måste titta förbi honom för att se något annat. Ska det va nåt? Att borra i folks tänder? Tycker han att det är kul? Intressant? Utvecklande? Han visslar i alla fall när han börjar fylla igen hålen. För de var flera.

Jag vill gå hem nu. Jag gillar verkligen inte att laga hål i tänderna.

Bloggar mat igen och skäms inte. Eller bara lite.

En dåligt fungerande självscanningsmakapär är lite irriterande. När man har det perspektivet. Men det gick ändå, och nu har vi mat i skåpen igen.

Jag hittade någonslags inspiration till matplanering och fyllde en veckomatsedel med en hel del nyheter. Dessutom har jag idag glädjen att presentera två alternativa veckomatsedlar. En från min syster och en från min vän. En massa vardagsmat, direkt från två småbarnsmammor, ute i verkligheten.

Vi äter inspirerat av Coops Sara Bégner: Sejgratäng med rotfruktskross, stekt ris med räkor, kyckling med gul bulgur, köttfärsås och makaroner. Till helgen drömmer vi om musslor, maken och jag. Eller kanske den här soppan. Risgrynsgröt blev jag också, lite otippat, sugen på efter att ha läst detta. Lunchmat i helgen?

Min syster ger dig följande veckomatsedel: Lax, potatis och smögensås, Billys pizza, egengjord pizza (hoppande, poppande), lasagne, kycklingpaj, fläskkotletter med stekt potatis, rester samt spagetti carbonara.

Är du modeintresserad kan du i stället låta dig inspireras av, milt sagt, modeintresserade väninnan: Pannbiffar med stekt lök, råstekt potatis och egen brunsås, tomatsoppa med getost och surdegsbröd, lax teriyaki och ris (med sallad på rucola, babyspenat, rostade solrosfrön och sesamfrön, köttfärssås och spagetti (med vitkålssallad i senapsvinägrett. Och parmesan!), tunnpannkakor med rårörda bär eller hemmakokt äppelmos och keso, pastasås med räkor samt panerad spätta och potatis eller ris (med yoghurtsås smaksatt med ketchup, saltgurka och citron). (Hon gillar inte bara kläder, hon gillar god mat också!)

Nästa vecka hoppas jag kunna ge dig fler veckomatsedlar, direkt från verkligheten. Over and out!

Yes, master

Qi-gong. Kursen är slut och nu ska du få höra.

Alla andra blir saliga av yoga. Jag provade ett halvår, och var nöjd sen. Det räckte. Det blev ingen långvarig relation. Men som jag sa, jag söker vidare. Undrar hur man mår bäst. Provar lite här och provar lite där.

I helgen provade jag Qi-gong. En intensivkurs med en kinesisk qi-gong mästare. Jag har tränat, tränat, tränat qi-gong hela helgen. Mediterat, slappnat av, andats in, andats ut. Känt qi. Masserat punkter i nacken för att bli mindre snorig. Det är sant.

Nu ska här införlivas i de dagliga rutinerna. Qi-gong är inte bara för tanter. Det är även för mig. Det är långsamt, meditativt, avslappnande och läkande för kroppen. Och jag ska träna det. På egen hand. Jag börjar idag. Och jag ska hålla dig uppdaterad på qi-gongfronten.

Förmodligen är det all qi-gongträning som har gjort att jag är mycket bättre i förkylningen. Det, och så echinaceabruset.

Ett litet tyvärr, bara. Min qi-gong mästare har konstaterat att jag behöver tillföra magen värme på mornarna. Det betyder att jag inte får äta något kallt till frukost. Inte yoghurt med blåbär, krossat linfrö och musli alltså. Gröt, och en kopp te. Yes, master.

Ingen tvekan

Kanelbullar. Idag blir valet av lördagsgodis lätt, om man vill. Det är kanelbullens dag och det bör väl uppmärksammas.

Jag hoppas på minst två bullar under dagen. Helst hembakta. Kursandet gör det svårt att hinna baka själv, men kanske maken kan? (Man får väl fråga?)

Uppdatering: Chokladöverdragna cashewnötter. Också. Japp!

Uppdatering 2: Japp, som i jajamensan. Inte som i chokladbit. Nån måtta får det vara.

Doften av rena, vita, lakan

Vit. Min inredning är vit. Lite svart, lite grå, ibland brun och eventuellt grön. Men framförallt vit. Jag gillade verkligen inredningsrepotaget som jag länkade till förra fredagen. Det var så vitt! Jag länkar idag igen och plockar fram ett annat citat från artikeln:

"Hushållsbestyr hör till livets glädjeämnen - som när tvätt får torka ute i vinden."

Där har vi den rätta inställningen. Att glädjas åt det som faktiskt är livet. Att se det vackra i det enkla. Som doften av rena lakan som torkats av vinden.

Idag får jag klara mig utan doften, på samma sätt som jag missar smaken av honung i mitt te. Den förkyldes lott är att klara sig på blott tre sinnen. Men, jag håller tekannan varm hela dagen, dricker maxdos av echinaceabrus och i kväll, när jag ska lära mig något nytt, då mår jag bättre.

Det ligger ett loppisfynd på golvet i sovrummmet och väntar på att bli vitt. Jag hade tänkt ta tag i det efter fredagsstädningen. Men jag stryker fredagsstädningen till förmån för vila. Vi får se hur det blir med målningen.

Det finns andra som städar idag. Titta in och få lite härlig inspiration.

Te med honung

Typiskt. Kanske var det mitt ambitiösa tilltag att träna förrförra veckan, trots att förkylningen inte var helt ute ur bilden. Kanske är det ett nytt litet virus. Hur som, jag kan inte jympa ikväll. Jag är förkyld. Trist. Jag har ett träningssug nu. Jag tycker det är jättekul, får energi, blir glad och allt det där. Men nu måste jag stanna hemma.

Jag tar en vända till. Jag tebombar under eftermiddagen. Te med honung till och med. Maken fyller på echinaceaförrådet. I morgon mår jag bättre. För då ska jag gå på kurs. Mer om det senare.

Köp inte den här boken!

Igår låg ett paket och väntade på mig i brevlådan. En vän har skickat en present en helt vanlig tisdag, är det inte fantastiskt? Och vilken present sedan: Köp inte den här boken! Ann-Christine Grammings bok, som utgår från hennes blogg Köpstopp. Ja, du vet Anki, som inspirerade mig till köpstopp i maj. Köpstopparnas köpstoppare.

Igår kväll fick Kabat Zinn vila och istället valde jag Ankis ord. Jag har följt bloggen troget så jag vet hur året med köpstopp gick, men det ska ändå bli spännande att läsa den i bokform. Undrar om det känns annorlunda.

Jag kan också stolt meddela att Anki har citerat mig på ett par ställen i boken. Jag känner mig hedrad och jätteglad när jag ser mina ord, tryckta, i en bok. Det är stort för mig.

Bild från Köpstopp