Igen.
Vi talar om åldrande. Maken och jag. Det är jag som för det på tal. Jag är trettiotre och känner mig sliten. Allt det här jobbandet, studerandet, mammandet. Det tröttar och tär. Vi utbyter klokskaper om vikten av motion och rätt kost. Om framtiden som vitala vithåringar.
Ingen av oss låtsas om att det ligger ett Maraboupapper mellan oss. Mörk choklad, står det att läsa, 200 gram.
Men du åt väl inget??
SvaraRaderaIngela: ÅT? Nej, vet du vad! Jag luktade lite på pappret, som jag alltid gör. ÄTA choklad. Vad är det för dumheter?
SvaraRaderaChoklad är bra för kroppen. Det måste det vara... Annars är jag rökt :)
SvaraRadera